Hej vänner små.

Jag läste lite kommentarer och fick en rejäl egoboost.

Ja, ni gissade rätt. Inlägget om varför ni var här är det jag syftar på. Det var lite spännande att gå in där och få läsa vad ni tycker. Jag bockar och bugar, vänner. Rodnar nästan lite även om det är sånt en så cool person som jag aldrig gör (jag är ascool tyst). Först tänkte jag därför skriva en lång utvikelse om varför ni är fina och underbara men istället tänkte jag faktiskt ägna ett inlägg åt (surprise) mig själv! Tycker att vi alla borde egoboosta både varandra och framför allt oss själva lite oftare. Själv vet jag att jag borde börja säga lite mer positiva saker om mig själv, då det lätt blir att jag bara klankar ner på mig själv. Känner ni igen er? Inte särskilt konstigt, de flesta klankar ner på sig själva.

"You are your own worst critic," sade min bästa vän till mig en gång och det har fastnat. Just det citatet har kommit att fastna och jag tänker ofta på det när jag står i spegeln och stör mig på att mina ögonbryn ser konstiga ut, eller hur mitt hår absolut inte funkar. Ibland när ingenting funkar med Bea säger jag att jag är sämst och inte borde få ha hästar.

Men vet ni vad? Jag är fin, jag är smart, jag är rolig och jag är ambitiös.

YOU IS KIND, YOU IS SMART, YOU IS IMPORTANT.

(nej, inte dålig engelska, det är från filmen Niceville. Se den.)

KOLLA JAG ÄR JU TYP MODELL