Ömma hovar

Publicerat i: Ridning Pelle, barbacka
Idag skulle Bea egentligen fått en uteritt men hovslagaren var här.
Och lillhästis, som aldrig brukar få ont i hovarna, fick ont.

Bästa Pelle fick rycka in och istället för att slänga mig upp på Beas rygg, fick det bli Pelles kantiga rygg. Bestämde mig för att rida barbacka, som jag ska göra en gång i veckan nu. Det blev en ganska lugn runda även om Pelle var relativt stissig och mest ville galoppera. Han har en trevlig trav att sitta i när han går som en normal häst men annars... skumpig, otakt. Inte mysigt. Därför blev det faktiskt en hel del lugn galopp som jag faktiskt kan sitta i, haha. Så ja, han höll sig ganska lugn förutom på ett ställe där det var en vattenpöl över hela vägen. Pelle stannade upp ifrån galopp och jag är glad över att Bea brukar göra sådär, för annars hade jag nog åkt i diket....

Jag måste verkligen börja tänka på att ta med mig västen ut om jag ska hoppa upp barbacka på en av våra knäppa hästar. Säkerheten jag känner med sadel försvinner ibland när jag rider barbacka, i varje fall beroende på vilken häst och hur den känns. Just Pelle känns så stor när man sitter barbacka. Inte för att han någonsin brukar slänga sig åt sidan som Bea gör men han kan bli svår att hålla och gillar att rycka i tyglarna. 
Trots att Bea är opålitlig i skogen är jag inte orolig över att trilla av henne, även när jag är barbacka. Antagligen för att även om jag trillar av är det inte särskilt långt fall. 

Bild ifrån instagram, @Beabloggen. (följ mig)
 
Nu - mot ridskolan för dressyrlektion på Fashion!
Kommentera 0

Hur man beskriver ett dressyrpass för en idrottslärare

Publicerat i: Ridning, Åsikter Ridning, idrott, muskler, styrka, tankar, träning
I skolan skriver jag just nu en ganska stor och slutgiltig uppsats som kan vara det som höjer mig från B till A i idrott.
Och jag har suttit och tänkt på hur jag verkligen ska beskriva hur jobbigt ett dressyrpass kan vara.
 
I analysen av mina nuvarande motionsvanor kommer min ridning in. Att jag rider 8-9 gånger i veckan låter föga imponerande om man tror att jag bara åker runt hela tiden. Så, för att sätta in min idrottslärare försökte jag kortfattat beskriva ett dressyrpass ifrån ryttarens synvinkel. Det här är alltså ett litet utdrag ur min analys.

"I dagsläget rider jag runt 8-9 gånger i veckan varav 3-4 gånger endast blir uteritter (inte så jobbigt) men resten blir hårda dressyrpass där både jag som ryttare och hästen under mig får jobba oss ordentligt svettiga. Ett dressyrpass är i princip ett enda långt, hårt träningspass där statisk träning i bålen och överkroppen blandas med dynamisk träning i hela kroppen. Samtidigt som ryttaren måste vara mjuk, avslappnad och följsam för att inte störa hästen och skumpa runt måste man samtidigt vara stark och statiskt spänd för att kunna påverka hästen rätt och för att, igen, inte skumpa runt. Det är mycket magen, sätesmusklerna i ryggen och låren som får arbeta. I arbetet runt om hästarna med mockning och ryktning är det mycket armar som får jobba. Det hela är väldigt konditionskrävande."
 
Att vi ryttare lever i vår egen lilla värld som ingen annan verkar riktigt förstå känns väldigt tydligt ibland.
 
 Fokus.
Kommentera 2

Bea som föl - del 1

Publicerat i: Foto bea
Eftersom att jag fick så många kommentarer som skrev hur söt Bea var som föl tänkte jag därför publicera alla bebis-Bea-bilder jag har.
Enjoy!

 
Kommentera 5
Visa fler inlägg