Min soffa har förvandlats till en säng, ett rum och ett ställe att bo på om man inte orkar röra sig.

 

Hur ofta sitter jag inte på bloggen och klagar över sjukdom? Jo, alldeles för ofta. ALLDELES FÖR OFTA, okej? Vet inte om jag ska ge upp på klagoinläggen eller ge upp på att vara sjuk. Eftersom det är omöjligt att styra mitt dåliga imunförsvar antar jag att jag får ge upp på dessa ständiga klago-tyck-synd-om-mig-inläggen because it's getting old, okay? Igår var ingen bra dag och det blev ingen dressyr alls, istället fick jag stanna i soffan och önska mig ut. Antagligen blir det ingen dressyrlektion ikväll heller även om jag fortfarande hoppas på att jag mirakulöst ska bli superpigg till ikväll. Kanske att jag vågar mig ut och skritta på Bea i varje fall för att det har jag klarat när jag varit betydligt sjukare än såhär. Tro mig, jag har varit ute och ridit alldeles för många trots att jag verkligen inte borde. Visste ni, att första gången jag satt på Bea hade jag gips efter att ha trillat av väääldigt illa veckan innan? YOLO.